STADGAR
för Zorrow Club
INLEDNING
Stadgar
för den ideella föreningen Zorow Club med hemort i Linköpings
kommun.
Bildad
den 5 mars 1974.
Stadgarna
senast fastställda/ändrade av årsmöte den
19 oktober 2000
Ändrade
paragrafer den 19/10. §1, införande av Boule. §3, medlem i Svenska bouleförbundet.
----------------
Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha
roligt och må bra.
Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som
tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi
i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi
idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott
för dem som är över 20 år.
I
barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets
allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en
del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I
ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott
och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.
I tävlingsidrotten
är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade
bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande
medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.
Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor
positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför
vill vi utforma vår idrott så att
•
den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
•
alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska
och
psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven
idrottsverksamhet
•
den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika
samhällsgrupperingar
•
de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin
verksamhet
•
den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens
verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte.
Angående ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).
----------
§1 - §9 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 §
Ändamål
Föreningen skall bedriva följande idrotter: Bowling, Boule.
Föreningen
har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med
”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”.
Föreningen
skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 §
Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som
medlemmar.
3
§ Tillhörighet
m m
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
Svenska
bowlingförbundet, Svenska bouleförbundet och är därigenom ansluten
till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen
tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens
hemort är belägen samt vederbörande (=Östergötlands Idrottsförbund)
specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens
hemort är belägen. (=Östergötlands bowlingförbund för bowling och Östsvenska
bouleförbundet för boule)
Föreningen
är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och
beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På
begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen
skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av
dessa organ begärda uppgifter.
4 §
Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
5 §
Firmateckning
Föreningens firma
tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter
gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
(Firmateckning innevarande år=Två ledamöter i förening. Postgiro och
konto i Handelbanken tecknas dock av kassörskan ensam)
6 §
Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 maj
t.o.m den 30 april.
7 §
Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som
inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte.
I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem
förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning
av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av
stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 29 §.
8 §
Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av
antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som
styrelsen.
9 §
Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av
antalet avgivna röster.
I
beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar
skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta
föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i folkrörelsearkiv eller
motsvarande.
Beslutet,
jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet,
samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall
omedelbart tillställas vederbörande SF.
----------
§10 - §14 FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 §
Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat
beslutanderätten till.
Ansökan
om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att
motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut
att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I
beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta
för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för
beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut
om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt
reglerna i RF:s stadgar.
11 §
Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till
styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem
som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår
får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant
fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
12 §
Uteslutning m m
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat
att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet
eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut
om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad
uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om
tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället
meddela medlemmen varning.
Beslut
om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid,
minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett
att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt
anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre
dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.
Beslut
om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av
den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.
13
§ Medlems rättigheter
och skyldigheter
Medlem
•
har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
•
har rätt till information om föreningens angelägenheter,
•
skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av
föreningsorgan
samt följa i 3 § nämnda
organisationers stadgar,
bestämmelser
och beslut.
•
har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid
upplösning
av föreningen,
•
skall betala medlemsavgift senast den
30/12 för kommande kalenderår samt de
övriga avgifter som beslutats av föreningen.
14 §
Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former
som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga
medlemmar.
Medlem
får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen. Om tävlingen
eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge
sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.
Är
arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha
den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen
delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
----------
§15 - §22 ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 §
Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången
av maj månad på tid och plats som
styrelsen bestämmer.
Kallelse
till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas
medlemmarna, eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag
till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats.
Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen
med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen
eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets-
och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med
budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande
skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I
kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
16 §
Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag
från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet.
Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
17 §
Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst
18 år har rösträtt på möte.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
18 §
Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande
på mötet.
19
§ Beslut
och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning
(votering).
Med
undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning
alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut
eller relativ.
Val
avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som
erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster
förhåller sig till antalet avgivna röster.
För
beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än
hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning
sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.
Vid
omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds
av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad
avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut
bekräftas med klubbslag.
20 §
Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen.
Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen,
valberedningen eller till revisor i föreningen.
21 §
Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1.
Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Val
av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val
av protokolljusterare och rösträknare.
4.
Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5.
Fastställande av föredragningslista.
6. a)
Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans-
och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
7.
Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste
verksamhets-/räkenskapsåret.
8.
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9.
Fastställande av medlemsavgifter.
10.
Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det
kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
11.
Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
12. Val
av
a) föreningens ordförande för en tid av
1 år;
b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen
för en tid av 2 år;
c)
suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning
för en tid av 1 år;
d)
1 revisor jämte suppleant för en tid av ett
1 år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
e)
2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett 1
år, av vilka en skall utses till ordförande;
f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och
ev andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud);.
13.
Övriga frågor.
Beslut
i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller
medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.
22 §
Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen
är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en
tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning
skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När
styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa
sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse
med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas
medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i
ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås
i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter
styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen
vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid
extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt
på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs
i 17 § och 18 §.
----------
§23 - §24 VALBEREDNING och REVISORER
VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning,
åligganden
Valberedningen
består av ordförande och 1 övrig
ledamot valda av årsmötet.
Valberedningen
utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när
ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen
skall senast 4 veckor före årsmötet
tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för
nästa mandattid.
Senast
2 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade
medlemmar sitt förslag.
REVISORER
24 § Revision
Revisorn har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes-
och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens
räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast tre veckor före årsmötet.
Revisorerna
skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste
verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse
senast 5 dagar före årsmötet.
----------
§25 - §29 STYRELSEN samt TVIST
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt 4 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av
kvinnor och män.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga
befattningshavare som behövs.
Vid
förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd
turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes
ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.
26 §
Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och
ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen
skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för
föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas
intressen.
Det åligger
styrelsen särskilt att
•
tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
•
verkställa av årsmötet fattade beslut,
•
planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
•
ansvara för och förvalta föreningens medel,
•
tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och
•
förbereda årsmöte.
Ordföranden
är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar
och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen
bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice
ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning
av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna
uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren
•
förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
•
föra protokoll över styrelsens sammanträden,
•
se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett
betryggande
sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumen-
teras,
•
se till att fattade beslut har verkställts,
•
om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående
handlingar,
•
årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
•
föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar
beslutade
avgifter till föreningen,
•
se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts-
organisationer
m.fl,
•
svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra
bok
över föreningens räkenskaper,
•
årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
•
utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
•
se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt
tid,
•
i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration,
särskild
uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och
övriga
föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet,
•
föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade
priser
införs,
•
se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet
som föreningens
byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga
tillhörigheter
är försäkrade på ett betryggande sätt.
27 §
Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva
antalet ledamöter har begärt det.
Styrelsen
är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet
ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av
styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden
utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
I brådskande
fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning
eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant
beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid
sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden
och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas
till protokollet.
28 §
Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa
grupper av ärenden till kommitté eller annat organ eller till enskild medlem
eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.
TVIST
29 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän
domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven
i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock
skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera
parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man
utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell
sekreterare, delas lika mellan parterna.
----------
BILAGA
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor
positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt
Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är
idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar
vi och utvecklar kroppen så att vi
mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller
inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva
vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på
så sätt stor betydelse för folkhälsan.
Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för
glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan
behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott
är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som
inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att
prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå.
Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är
värdefulla på livets alla områden.
Idrott
rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att
idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla
barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller
spontant i bostadsområdet.
Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande
skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg
social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor,
också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna
får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors
isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska
vara tillgängligt för alla som vill.
Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en
stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar.
Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de
flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin
verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull
identifikation med orten.
Idrotten
är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men
eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också
viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför
efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den
efter de aktivas behov och önskemål.
Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att
utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att
alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar
verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att
varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp,
såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen
och tävlingen.
Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och
ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar
på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad
så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas
åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar
i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning
mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.
Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för
pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen
finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter
för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och
manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på
ansvaret för utvecklingen genom
att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns
olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också
uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.
Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är
meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför
arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande
såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också
avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat -
doping - för att uppnå bättre resultat.
Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och
rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter
att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av
sjukvården.
Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i
elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska
ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.
Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika
nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar
vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor
över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna
bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av
olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt
lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar,
vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.
Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder
själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten
ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att
leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv
utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna
om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas,
uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.
Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till
våra barn. Medvetenhet om miljöns
krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran.
Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa
sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder
dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a
allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som
skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)
----------